Sista träffen för säsongen var en härlig vårkväll i april.
Egentligen var det första dagen med lite värme. Som arrangör är man alltid
orolig att det skall bli regn. Regnet höll sig borta nästan hela kvällen.
Vi träffades på Åleslån på Herrestadsfjället och
skaran som samlades på tunet var inte så liten. Vi blev väl emottagna av
Gunnar Henriksson, kvällens guide och grundare till bevarandet av den gamla gården.Först visade Gunnar oss en orienteringskarta över det
område som vi skulle promenera över. Så vi inte skulle gå vilse. Vi börjar
promenaden och Gunnar tar upp sin kikare för att se efter om det gamla paret
tranor syns till men tyvärr de syns inte till i kväll. Så vi traskar vidare.
Det finns 12 stycken orienteringstavlor som berättar
bland annat om folk, djur och natur på fjället. Vid dessa tavlor stannade vi
upp, läste och diskuterade. Promenadslingan är ca 3 km. Den går genom skogen
upp till Hällerstugan och sedan tillbaka. En härlig tur.
Under promenaden passerade vi Sågebäcken och Gunnar
visade på där en kvarn tidigare har legat och berättar hur den har fungerat.
Runt omkring oss hoppar små och stora grodor så man får se upp var man sätter
fötterna. Vi går vidare och så hittar Gunnar lummer och han frågar om vi vet
vad det har används till. Och det vet vi, att man dekorerade inom hus med det
till jul men att de små ”frökapslarna”, som var mycket lena, smulades och
användes till babyns stjärt, det visste vi inte. 
Vi kom så småningom välhållna tillbaka och det
ordnades en brasa i ladugården där vi grillade korv och hade en mysig
avslutning vid fotogenlampor och Gunnar berättade om gårdens senaste folk, hur
de fick kämpa för sin överlevnad. Åleslån har aldrig haft el eller rinnande
vatten. Den sista kvinnan som levde på gården brukade den fram till 1962, därefter
hade friluftsfrämjandet den för sin verksamhet. Och under 1990- talets början
var Gunnar den starka kraften de som såg till att det blev en natur- och
kulturskola på Åleslån för både stora och små.
Föresten vet ni var namnet Åleslån kommer ifrån? Det kommer från det gamla ordet åleslad, som betyder ålkista. Troligen har det funnits en sådan i anslutning till Sågebäcken.
Text: Berit Berntsson